När jag själv använder härskartekniker

Jag fick en otäck insikt häromdagen. Jag var på ett möte med en större grupp, och i gruppen fanns en kvinna som jag upplever som lite snäll och naiv. Egentligen är hon smart och driven men det kommer inte fram, utan märks först när man lär känna henne lite närmare.

Inom det området som diskuterades har jag betydligt mer kompetens än henne. Det vet vi båda två. Det som jag reagerar på är mitt eget beteende mot henne. Jag förminskar henne. Låter henne inte prata till punkt. Lägger huvudet lite på sned och förklarar väldigt enkelt. Snabbar på mötet utan att se till att hon verkligen förstått. Eftersom jag själv märker att jag gör det är det rimligt att hon också märker det.

Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Vad jag gör mot henne är att utsätta henne för rena härskartekniker. Jag gillar att ha ett område där jag är överlägsen. Där jag sitter på kompetensen och kan dumförklara andra. Istället för att lyfta upp henne och verkligen se till att vi båda pratar på en högre nivå. Få henne sedd och respekterad. Fråga efter hennes åsikt istället för att vifta bort henne som mindre vetande.

Jag upplever ofta detta i samarbete med män, framförallt manliga fyrtioplussare. De kallar mig ”flicka”, förklarar hur saker fungerar eller pratar vidare/avbryter mig.

Det är skrämmande när man inser att man gör precis samma sak själv. Makt och kunskap är inte värt ett dugg om man inte kan hantera det. Om det används för att trycka ner istället för att lyfta upp medmänniskor. Härskartekniker är en skrämmande lätt fälla att trilla i, eftersom det känns så bra att få ha makten.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>