Varför bloggar jag egentligen?

Och varför bloggar jag så personligt? Ända sedan kollapsen har jag verkligen haft ett behov av att skriva. Jag bloggar, jag skriver på annat, jag behöver få ur mig all kreativitet. Bloggen blir en dagbok, ett dokument. Läs om ni vill, eller låt bli. Låt det bli en offentlig gnällsaga, eller en dagbok. Vad jag skriver och hur det tolkas är upp till varje läsare.

Kanske är jag bara gnällig och svag? Jag har ju blivit utbränd, det är väl ett svaghetstecken? Eller ett tecken på att jag varit stark för länge? Eller ett tecken på att jag satt mig i en situation som inte är bra? Vad menas med utbränd egentligen? Nu käkar jag piller för att få hjärnan att fungera, och går i berg- och dalbana mellan massor av överskottsenergi och extrem trötthet.

En dag kommer jag se tillbaka på vad som hände, när alla frågetecken är uträttade. När jag fått ordning på mål och mening med livet. Och då blir bloggen, med kommentarer och vad som kan dyka upp här ett viktigt redskap för att förstå vad som hände egentligen.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>