Att verkligen våga säga NEJ!

Oj, vilken berg-och dalbana! Har haft tillfälle att vila ut ordentligt i midsommar, tack vare att jag fått möjlighet att lämna stan och vara på tysta sköna landet istället. Välbehövligt, så tacksam över den möjligheten.

Jag är inte tillbaka i hetluften ännu, ska till läkaren imorgon och då kommer vi ta ett beslut. Förhoppningsvis kan jag återgå till mitt halvtidsjobb om jag lär mig ta det lugnt.

Och det är just det. Jag ställer alltid upp för omgivningen. Vilket nu resulterar i dålig respekt för hur jag mår. ”Du kan väl fixa bara den grejen..” Nej, det kan jag inte! Jag är sjuk. Fatta.

Eller bara att hålla mig uppdaterad i vad som händer. Sambon söker bostad, visst, jag ska också bo där, men just nu kan jag inte ta ställning eller beslut. Dessutom litar jag hundraprocentigt på honom. Han får söka efter bästa förmåga, jag orkar inte läsa beskrivningar just nu. Han ska ju dessutom också bo där, klart han söker något som är bra.

Samma med företaget, har meddelat alla berörda att jag är sjuk, men saker rullar ju på ändå. Vad hjälper det att jag är sjuk när jag står som företrädare för företaget?

Bara att säga nej till allt är tillräckligt jobbigt. Jag orkar varken ta i problemen eller säga nej till att göra det. Undrar om denna kollaps kom helt enkelt för att på ett dyrköpt sätt lära mig att säga nej?

Nej-till-energitjuvar

Fantastisk bild, hittad på google. Säger precis det jag skulle vilja. Tyvärr vet jag inte vem jag ska hylla för denna, men bra är den.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>